Inlåsningseffekten i centrum av skattedebatten

Denna bloggtext behandlar ett ämne som har varit mycket omdiskuterat i skattedebatten de senaste dagarna. Den här gången vill jag bidra till diskussionen med mitt skattekonomiska perspektiv.

Kasvuriihi-förslag 2025 och en avvikande åsikt

Den av statsminister Petteri Orpo tillsatta arbetsgruppen Kasvuriihi, ledd av Risto Murto, har publicerat förslag för att främja tillväxten inom den privata sektorn. Ett av de mest omdebatterade förslagen är att avskaffa arv- och gåvoskatten och ersätta den med kapitalvinstbeskattning.Tekniskt sett skulle detta innebära att mottagaren av en gåva eller ett arv får en anskaffningskostnad som motsvarar överlåtarens eller den avlidnes anskaffningskostnad vid beräkningen av skattepliktig kapitalvinst.

Arbetsgruppens enda ekonomist, professor Mika Maliranta (Labore), lämnade en avvikande åsikt gällande detta förslag. Han baserade sin kritik på akademisk forskning och menade att förslaget kan orsaka betydande problem på grund av den så kallade låseffekten (eng. lock-in effect). Enligt Maliranta leder kapitalvinstbeskattningens låseffekt till att ägande ”fastnar” i befintliga strukturer. Detta minskar rörligheten för kapital, ägande och arbetskraft i ekonomin, vilket i sin tur kan hämma förnyelsen och tillväxten i samhället.

Se Kasvuriihi-projektets slutrapport 28.2.2025.

Min tidigare forskning om inlåsningseffekten

Effekten har varit ett centralt forskningsområde för mig i över 25 år. Min empiriska doktorsavhandling i nationalekonomi vid Helsingfors handelshögskola (”Capital gains taxation and realization behaviour: evidence from Finnish panel data”, A-168, HKKK 2000) bekräftade inlåsningseffekten med unika finska paneldata. Resultaten visade att särskilt äldre aktie- och fastighetsägare i hög grad behöll sina innehav snarare än att sålde dem, just på grund av skatteincitamenten. Liknande resultat har framkommit i internationella studier, särskilt i USA, men i de nordiska länderna har forskning om låseffekten varit relativt begränsad.

Ägarens naturliga beteende

Det är ofta naturligt att en säljare vill undvika att betala skatt eller åtminstone skjuta upp skatten så långt som möjligt. Kapitalvinstbeskattning skapar ett starkt incitament (tax incentive) att inte sälja tillgångar, eftersom skatten realiseras först vid försäljning. Detta kan till och med leda till en ”evig låseffekt”, där tillgångarna förblir i samma ägares händer under hela livstiden och går i arv till nästa generation utan att en realiserad skattefordran uppstår.

Inlåsningseffekten vid försäljning av familjeföretag

I Finland är generationsväxlingar i aktiebolag och andelslag i regel skattefria under vissa förutsättningar (om bolaget har ägts i över 10 år och minst 10 % av aktierna överlåts). På denna punkt existerar alltså ingen låseffekt i Finland. Här har skattemyndigheterna förstått att låseffekten kan ha negativa konsekvenser för familjeföretag, och därför har den tagits bort som ett psykologiskt och ekonomiskt skattehinder.

Trots detta kan låseffekten ändå vara betydande i situationer där det inte finns en naturlig efterträdare, eller där beslutsprocessen kring generationsväxlingen drar ut på tiden. I sådana fall kan ägaren överväga att sälja företaget till en extern part, även om detta medför skatteplikt.

Om ägaren behöver likviditet, exempelvis för pensionering eller nya investeringar, kan skatten dock bli en sekundär fråga. Därför måste familjeföretagens skattebehandling beaktas både ur ett generationsväxlingsperspektiv och i samband med andra ägarförändringar, för att inte onödigtvis hindra företagens kontinuitet och tillväxt.

Undantag från inlåsningseffekten: säljarens behov av likviditet

Inlåsningseffekten gäller dock inte i situationer där säljaren behöver tillgång till kapitalvinsten. Försäljning av ett företag eller en fastighet kan vara nödvändig för att finansiera levnadskostnader, en flytt, pensionering eller andra investeringar. I sådana här fall kan säljaren vara beredd att betala skatten, även om den är hög.

Skattehistorisk utveckling och dess effekter

Historiskt sett har det varit tydligt att skattelagstiftningens struktur och förändringar påverkar både investerares och företagares beteende. Det nuvarande inkomstskattesystemet i Finland – särskilt ISL (inkomstskattelagen) och NSL (näringsskattelagen) – har dels utvecklats över tid men har nått en mogen ålder.

1993 infördes det separata inkomstskattesystemet i Finland, vilket innebar att den tidigare skattefriheten för långsiktiga kapitalvinster avskaffades. Detta innebar en skärpning av kapitalvinstbeskattningen, vilket ledde till att investerarnas skattebeteende anpassades till de nya reglerna. Eftersom realiserade värdeökningar beskattas, kan även realiserade kapitalförluster i vissa fall dras av.

Ackumuleringsbaserad beskattning (accrual taxation) är inte realistisk

Om orealiserade kapitalvinster skulle beskattas löpande, skulle skattebetalare i många fall behöva sälja tillgångar enbart för att betala skatten. Ett sådant system har testats i några länder, men erfarenheterna har varit negativa.

Inflationens effekt på kapitalvinstskatten

Säljaren betalar skatt inte bara på den verkliga värdestegringen utan även på den inflationsdrivna värdeökningen. Beskattningen av illusoriska värdestegringar (eng. taxation of illusory, inflationary gains) innebär att den effektiva skattesatsen blir högre än den nominella. Många länder har därför valt att antingen sänka skattesatsen på kapitalvinster eller införa inflationsjusterade anskaffningskostnader.

Olika former av effekten

Inlåsningseffekten kan delas in i tre huvudkategorier:

  1. Grundläggande effekt – Kapitalvinstskatt minskar benägenheten att sälja.
  2. Tillfällig effekt – Försäljning skjuts upp på grund av skatte- eller marknadsförhållanden, men sker till slut.
  3. Evig effekt – Tillgångar behålls under hela ägarens livstid och realiseras inte ens vid arv.

I Finland kan innehavstiden lindra effekten i vissa fall, men generellt sett uppmuntrar en hög kapitalvinstskatt till att behålla tillgångarna så länge som möjligt.

Slutsatser

Kapitalvinstskattens inlåsningseffekt är en ekonomiskt betydande faktor som påverkar förmögenhetsöverföringar och ekonomisk förnyelse. Vid utformningen av skattesystemet måste man ta hänsyn till ägares naturliga beteende och identifiera när låseffekten verkligen påverkar och när andra faktorer, såsom likviditetsbehov, har större betydelse.

Effekten är, enligt min mening, ett underskattat forskningsområde idag och förtjänar att studeras närmare med färska data.