Näringsskattelagens utveckling: utmaningar och möjligheter

Beskattning är ett dynamiskt rättsområde som ständigt förändras. Ibland sker endast mindre justeringar i lagstiftningen, medan det vid andra tillfällen införs betydande förändringar som omformar regelverkets grunder. Ibland ersätts till och med gamla lagar helt med nya. För att hålla sig uppdaterad – och helst ligga steget före – krävs det att skatteexperter och -forskare är ständigt på alerten. I den här artikeln behandlar jag några av de senaste förändringarna i näringsskattelagen (NSL) och deras inverkan, särskilt på små och medelstora företag, skatteexperter och studenter.

Näringsskattelagen har sedan 1968 styrt företagsbeskattningen. Trots att dess grundläggande lösningar har stått sig över tid, har lagen under de senaste decennierna blivit alltmer komplex och svår att greppa.

Näringsskattelagen genom tiden: tradition och uppdateringar

Näringsskattelagen har på ett imponerande sätt behållit sin ursprungliga struktur under över 50 år. Många av de ursprungliga lösningarna, såsom avskrivningssystemet och separatbeskattningen av koncernbolag, är fortfarande funktionella i praktiken. Trots detta har NSL genom åren tvingats anpassa sig till nya krav, såsom ökade hållbarhetskrav i bokföringen och förändringar i associationsrätten.

Den största utmaningen för NSL har varit dess förhållande till bokföringen. Förändrade praxis och rapporteringskrav inom bokföring har skapat tolkningsproblem och lett till att lagens interna struktur splittrats med ett flertal underparagrafer som försvårar förståelsen.

2020 reform av inkomstkällor: innehåll kontra form

Reform av inkomstkällor vid samfundsbeskattning utgjorde en viktig vändpunkt för näringsskattelagen. Genom reformen övergick aktiebolag och andelslag, som tidigare beskattades enligt lagen om inkomstskatt för förvärvsinkomst (ISL), huvudsakligen till NSL:s tillämpningsområde. Detta innebär att även sådana samfund som inte bedriver egentlig näringsverksamhet beskattas enligt NSL.

Inkomstkällareformen har fört med sig både fördelar och utmaningar. Till exempel har användningen av koncernbidrag utvidgats till fastighets- och holdingbolag, medan tolkningen av regler för skattefrihet, såsom vid försäljning av dotterbolag, har blivit strängare.

I bokföringen ledde reformen till skapandet av ett nytt begrepp, ”övrig egendom” (NSL 12 a §), som syftar till att underlätta fördelningen av intäkter och kostnader inom en enda inkomstkälla. Detta har förenklat rapporteringen för många samfund, men också skapat tolkningsskillnader som kan leda till ytterligare skatter.

Internationella aspekter: utflyttningsbeskattning och skatteplanering

När det gäller internationell verksamhet har NSL:s regler genomgått betydande förändringar. Särskilda regler om exit-beskattning, som gäller företagets hemvist, har skärpts. En förändring av företagets hemvist kan leda till betydande tilläggsskatter, och för privatpersoner kan en flytt från Finland realisera kapitalvinstbeskattning. Detta har gjort koncerners skatteplanering alltmer komplex.

Företagsfinansiering och beskattning: begränsningar av ränteavdrag

De begränsningar av rätten till ränteavdrag som trädde i kraft 2019 har haft en betydande inverkan på företagsfinansiering. Specialregler om underkapitalisering begränsar skattefördelarna för intern koncernfinansiering, men påverkar även normal bankfinansiering. Detta har ökat osäkerheten i företags finansieringsbeslut.

Nya incitament för forskning och utveckling

De särskilda reglerna för kombinerade avdrag för forskning och utveckling, som trädde i kraft 2023 utanför NSL (1298/2022), var avsedda att uppmuntra företag att investera i FoU. Strikta tolkningar av skattemyndigheterna kring vad som definieras som äkta forskning och utveckling har dock orsakat problem för många företag. Trots att det finns en över 70-sidig anvisning från skattemyndigheten (link) har tolkningsskillnader lett till skattetillägg och ökade kostnader.

Mot en tydligare näringsskattelagstiftning?

Näringsskattelagstiftningen är i behov av en omfattande reform. Den nuvarande ”lapptäcksstrukturen” gör den svårtolkad och skapar fallgropar i beskattningen. Ett alternativ vore att harmonisera lagen för att bättre tjäna både företag och skatteexperter.

För små och medelstora företag samt skattekonsulter innebär lagens komplexitet ofta extra arbete och risk för feltolkningar. Utmaningen framöver är att skapa en näringsskattelag som kombinerar styrkorna i den ursprungliga strukturen med anpassningar till en modern skatteomgivning.

Tre frågor att reflektera över för studenter:

1. Näringsskattelagens framtid

Näringsskattelagen har till stor del förblivit oförändrad i över 50 år, men den har utökats med ett flertal tillägg som har gjort strukturen mer komplex. Fundera över vilka för- och nackdelar en omfattande omarbetning av lagen skulle kunna medföra jämfört med att behålla den nuvarande ”lapptäcksmodellen”. Vilka aktörer skulle gynnas och vilka skulle möta de största utmaningarna vid en eventuell reform?

2. Inkomstkälloreformens påverkan på små och medelstora företag

Genom inkomstkällareformen omfattas även samfund som inte bedriver egentlig näringsverksamhet av NSL. Analysera hur denna förändring har påverkat särskilt små och medelstora företag och deras möjligheter till skatteplanering. Kan formen ”vinna över innehållet” även i andra sammanhang i beskattningen, och är det rättvist?

3. Utflyttningsbeskattning och utmaningar inom internationell beskattning

Regler om utflyktbeskattning påverkar både företags och privatpersoners internationella rörlighet. Reflektera över hur skärpta regler har påverkat Finlands attraktivitet för företag och investerare. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda skattebasen och behålla global konkurrenskraft?